Livet är för viktigt för att tas seriöst






Vet inte vart jag ska börja ens eller hur mycket jag ska ta med i inlägget.

Men startade med att gå helt fel. Pappa körde mig till busshållsplatsen i hans koola arbetsbil. När vi stått och väntat en stund kommer busschauffören gående till oss (tänkte typ ursäkta du har glömt bussen) och säger att bussen inte startar. Jag hade bestämt möte med Jessi så fick gå genom hela byn till pappa på jobbet och be om bilen (pinsamt). Sen under lektionen fattade jag absolut ingenting. Sen blev det bättre. Handlade med Manda och åkte hem, åt lite drog mig mot Manda för lite chill innan träningen.

Träningen är ett avsnitt för sig.

Började med att vi fick pulsklockor och gjorde en lång uppvärmning på rätt sätt, alltså succesivt höjande av puls. Det följde vi upp med BIP-testet, trodde jag skulle dö. Men mitt mål vara att inte gå av först och klara över nivå 6 och jag klarade båda med lite marginal. :D Sen spelade vi, och är faktiskt förvånad över min bollkänsla. Lyckades göra några snygga finter. Sen diskuterade vi när träningslägret skulle ligga och blev superglad för den ligger inte samma helg som jag har planerat att åka på OS-kval för handboll i GBG så kan vara med på båda!

Dessutom valde vi vilket bortaställ vi skulle ha, tror det blev lila, men snygga var dom i alla fall.

/Elin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0